Min vardag är ungefär som Tahiras resväska - trots att den redan är totalt överfull försöker jag ändå pressa ner lite till, sätter mig på locket, hoppar lite och drar i blixtlåset samtidigt. Hoppas kunna prata mig i från viss övervikt.
Terminens studieupplägg är betydligt mer krävande än föregående termin, och kraven är högre. Nu förväntas man kunna tala och skriva korrekt tyska - vidare akademiska exkursioner bygger helt på detta antagande. Fem tentamina innan jul.
Födkroken, min mottagning, är helt överfull med patienter Patienter som kommer, som kommer tillbaka, provsvar, remisser, utredningar och telefon.
Familjen tar häpnadsväckande nog viss tid även i sin minor-storlek (dvs utan Elli och familjen Johannes). Två gånger simning var vecka, kompishämtningar, läxor, middagar och osannolika mängder tvätt. Därtill all träning - minst 3 oftast 5 gånger per vecka. Tortyr på rullande schema. Idag axlar triceps och mage.
I mellantiden (numera eftertiden) försöker jag hinna skriva. I dag mail från någon som gjort det förr, vilket gjorde mig uppiggad och motiverad. Har under dagen strukit ord, hittat nya, och flyttat komma-tecken alltmedan mina damer bytt om.
Simultan - simulant - stimulans.
