Det har varit en innehållsrik vecka. För det första har Elli nu äntligen gjort ultraljud och det förefaller pågå helt underbara ting uti hennes lilla mage - allt är bra med nya bebisen, snart tretton fulla veckor, och livliga namndiskussioner pågår. Det blir nog en Ernst-Hugo, tror vi.
I måndags fick jag en ny ultraljudsapparat till Laurentii, en Voluson GE S 6. Den är hur bra som helst, med fantastisk upplösning och eleganta möjligheter till bildoptimering (nu behövs bara mörkläggningsgardiner också).
Vidare verkar det som om jag och Pål framgent kommer att köra parallella mottagningar på Laurentii!
Det blir bra på många vis både för oss, våra patienter och Laurentiikliniken. Vi kommer att kunna ta fler patienter, ha kortare köer, och dela upp patienterna i enlighet med kompetens och intresse.
Jag läser för närvarande fyra tyskkurser parallellt (språkvetenskap, grammatik, Muntlig färdighet+Realia samt Uppsats). Efter mycket om och men och realitetsprövningar har jag slutligen bestämt mig för att skriva om Tempus. Det låter kanske lite väl enkelt, men så är det knappast.
Det finns stora kontrastiva skillnader mellan tyskt och svenskt tempusbruk, vilket gör att man inte sällan uttrycker sig i fel tid, och förefaller märklig på endera språket. Jag avser att titta på svenska texter i tysk översättning, och har valt texter av PO Enquist, Stieg Larsson, Carl-Henning Wijkmark och Astrid Lindgren.
Den stundande helgen blir det träning, studier och kulturnatt. Pumparna kommer åter på söndag och så blir huset fullt igen.
