Onsdagshändelser

Martin är fortfarande sjuk. Febern vill inte ge med sig och hans halsmandlar ser besvärliga ut. Så för tredje dagen har vi varit hemma tillsammans - mina patienter har fått ombokas, så har jag inga tider förrän i februari...
Vi hade utvecklingssamtal med Viola i dag. Hon fick mycket goda omdömen i alla ämnen. Särskilt glad blev jag för att hennes ordkunskap och läsförståelse är så bra - man hade genomfört diagnostiska tester i klassen och Viola låg i topp i allt utom rättstavning. Att stavningen inte är helt perfekt ännu hänger samman med bristande träning, tror jag. I tvåan var hennes lärare frånvarande nästan hela vårterminen och även stora delar av höstterminen. Undervisning saknades nästan helt och verksamheten upprätthålls av två fritidspedagoger.
Känslan för ord och text har hon ju fått automatiskt hemifrån, men jag har inte lagt särskilt mycket  kraft på rättstavning. Men detta är inte ett Viola-specifikt problem, utan har drabbat många i denna lärarlösa klass. Tack och lov är det allvar på ett helt annat sätt nu i trean och hennes lärare  är mycket närvarande, både fysiskt och mentalt. Och Viola trivs. Hon är väldigt  glad att äntligen få börja lära sig saker (vilket man i och för sig hade hoppats att hon skulle fått göra redan från ettan...)

Efter utvecklingssamtalet följde barnen med mig till frisören. Därefter blev det tidig middag, eftersom jag sedan skulle vidare till mitt oboespel hos Lisa. Under tiden fanns Klas hos barnen och övade fiol med Viola och piano med Martin. Klas är mycket duktig på att öva med barnen - metodisk, envis och med en klar bild av hur det bör låta. Själv spelar Klas sin Rachmaninov, och övar inför sitt första konsertframträdande om en- och enhalv vecka.

(Jo,jo jag inser att detta har urartat till en skrytblogg om mina förträffliga barn, men det finns det fog för. Avseende alla sex, faktiskt).