Martin hade 6-årskalas i går. Han fick väldigt, väldigt många presenter, mest spindlar i olika utföranden. Åtta stycken. Vissa håriga med inbyggd "hoppfunktion".
Dessutom fick han en megafon, så att ingen skall missa något av det han säger. Jag har inte känt att det var någon direkt överhängande risk för det, men det var hans far som inköpt denna störiga tingest (han kanske själv hör lite illa?).
Dessutom fick han sin efterlängtade våtdräkt. Dock inget badhus, tyvärr.
Viola hade kommit på ett jättebra barnkalas-mat-upplägg: Hemmagjorda små pizzabottnar + tomatsås, ost och olika alternativa fyllningar (alltfrån skinka till räkor, oliver, m.m.) i små skålar bredvid. Så fick barnen börja med att tillverka sina egna pizzor efter eget tycke och smak. Martin valde den underbara kombinationen salami och mangotärningar...
Fem barn är en alldeles lagom uppsättning. Särskilt om de utrustas med party-tutor (och megafon!) Den kritiska massan går vid sju, sen blir det BARA kaos.
Vi vuxna åt god buffé från Klostergatans Fisk, drack vitt vin och talade illa om herrarna Björn Ranelid, Leif GW Persson och Per Morberg. (Inte min mamma givetvis, hon tycker såklart att dessa "tre vise" verkar "så golliga". Men hennes acceptans för pellejönsar är helt i en egen klass).
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar