Det blir inte mycket med ansatserna denna vecka. Jag är "ledig" för att skriva på M-biografin och sysslar med trettiotalet minst åtta timmar per dag. Ord, ord, ord. Fotnoter, citat, källor, källtolkning, källkritik...
När man läser en fackbok om något, en biografi eller liknande har man en tendens att tro på vad man läser. När man läst en bok till i ämnet står det klart att någon av de respektive författarna har missuppfattat/misstolkat något, sannolikt den senare (man är mer benägen att tro på det man läste först, har jag märkt).
När man har läst nästan hundra böcker som handlar om ungefär samma sak, men ideligen levererar motstridiga uppgifter, kan man bli lite, lite förvirrad. Denna förvirring är min vardag.
Och skall man sen försöka sätta ihop hela denna röra till någon sorts "sanning", helst inpackad i en vacker och harmonisk prosa utan alltför många "emellertid", börjar man ibland tvivla på hela grejen.
Tänker:
Kanske skriva något annat istället? Exempelvis en barnbok om en prinsessa som fick halva konungariket, men som sen blev bortrövad av ett haltande troll och fick en massa barn som var delvis troll, delvis prinsessor och som allihop dog av en hemlig trolldryck i trollets och hans troll-kompis hemska, hemska håla en vacker vårdag när fåglarna kvittrade.
Bröderna Grym i trettiotalstappning, så att säga.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
och jag som har gått här hela mitt liv och trott att de hette bröderna Grimm.
SvaraRaderaNär jag läser detta blir jag så sårad av att mina gamla föräldrar har ljugit för mig. Om de har ljugit om det, vad mer har de lurat i mig?! Vem är jag? Heter jag verkligen Joseph? eller vad är det som pågår?
är de verkligen mina föräldrar? finns jag på riktigt eller vad är det som händer?
är min verklighet densamma som din och alla andra människor på denna jord. Är det verkligen en jord? är den rund eller platt? varför måste du göra såhär mot mig?
Käre Joseph, Det var en liten ordlek. Många upplever dessa folksagor som grymma, och då blir det liksom lite "roligt" med vokalbytet.
SvaraRaderaVänd dig gärna till dina "gamla föräldrar" om du känner dig desillusionerad.