Ta makten över julen

Förra julen höll jag på att formligen gå sönder av all julstress. Revbensspjäll och gröt och sill och köttbullar och knäck och små käcka marsipanfigurer och allt vad det var. Jag ville att hemmet skulle se ut som Sköna Hems julbilaga och själv skulle jag stå där med spisrosor på kinderna och intyga att "allt går så lätt bara man planerar lite".
Den perfekta julen lyckades nästan, frånsett att jag var trött och sur och ledsen och inte alls kunde "njuta" så som man förväntas göra.

Ändå hade jag då tagit ledigt fyra dagar innan jul "för att hinna allt". Denna ledighet var planerad för att slippa den värsta stressen - tidigare jular har jag ju oftast arbetat ända fram till den 23.e och ibland dessutom varit jour den 25:e eller 26:e.
 Att frigöra tid för julstöket trodde jag var lösningen på julångesten. Men det räckte alltså inte.

Detta år  har jag därför både frigjort tid (arbetar min sista dag idag) OCH - mycket radikalt -  reducerat sjläva julen så att den nästan inte märks.
Eller såhär:den får gärna märkas för mina barn, och kanske för min man,  men INTE för mig. Jag kommer inte att laga mer mat, baka fler kakor, göra mer pyssel än en alldeles vanlig dag i augusti.
Jag tänker  bara göra det som jag har lust med och som det finns tid över för EFTER det att jag skött alla mina andra aktiviteter (barn, kärlek, sömn, piano, oboe, spinning, styrketräning, böcker jag vill läsa, filmer jag vill se).
 Julen får helt enkelt följsamt  rätta sig efter mitt ordinarie program och hålla sig lite diskret tillbaka, inte rusa på sådär som den gjort alla andra år med en massa ohemula krav på mat och bak och godis och pynt.

Skall man ta makten över sitt liv, måste man börja med att åtminstone ta makten över sin jul.



(jodå barn, det blir julklappar, men de har jag inhandlat under en julklappsrunda som jag klätt ut till en trevlig promenad med mannen i mitt liv)

Pianokonsert (igen)

I dag hade Piano-och stråksalongen avslutningskonsert. Klas spelade Turkisk marsch av Mozart, Viola ett stycke av Tjajkovskij och Martin spelade Haydn. Det gick fint för dem alla tre, men mest imponerade Klas . Han har ju inte spelat så länge och detta var hans allra första offentliga framträdande och han hade valt ett  tekniskt svårt stycke, som han emellertid verkligen gjorde rättvisa. (ev kommer ett youtube klipp här lite senare)

Bilder från dubbelt av dubbelt

 Martin omringad av stora fagotter

Grupp 4 repeterar Järnbanegaloppen

Unga lundaoboister på lunchkonserten